Skip to content

Tryggare flickor på skolbänken tack vare menskoppar

Runt en fjärdedel av flickorna i Nepal missar fortfarande upp till en fjärdedel av sin skolgång pga mensen. Orsakerna är inte bara kulturella och religiösa skäl utan även praktiska. Delar av Nepal har ett mycket strikt och traditionsbundet sätt att förhålla sig till en kvinnas menstruation med en stor mängd förbud och förhållningsregler för kvinnan att anpassa sig till. I sin striktaste form tillåts tex inte en menstruerande kvinna att sova inomhus, gå in i köket eller äta tillsammans med andra, inte äta salt, dricka vatten från samma brunn som någon annan eller röra vid någon man, då kvinnan anses som oren. Samma omfattande förhållningsregler gäller när en kvinna är nyförlöst.

Dessa typer av regler finns i många modifikationer, generellt i mildare form i städerna medan de är vanligare och striktare på landsbygden och i bergen. Flickor i delar av Nepal är inte tillåtna att gå till skolan när de har sin mens. Men även i de många regioner som inte praktiserar den mest strikta kulturen finns risk att flickorna inte tar sig till skolan under mensen av praktiska skäl.

På landsbygden används ofta hemgjorda mensskydd av gamla kläder, då tillgången till alternativ som bindor är mycket begränsad. Kostnaden för engångsbindor är hög och det kan vara svårt för en kvinna att hävda sitt behov av bra skydd när vardagsekonomin är knapp. Hemgjorda skydd är svåra att hålla på plats, klumpiga och läcker. Det behövs bra tillgång till vatten för att rengöra dem och infektioner är vanligt. För kvinnor som arbetar med fysiskt tunga arbeten ute på fältet hela dagarna kan mensen utgöra ett uppenbart praktiskt problem.

En femtedel av Nepals skolor saknar fortfarande toalett, det kan vara ont om vatten i skolan och utan fungerande sophantering. Otillräcklig kunskap om hygien förekommer och utebliven skolgång pga mens är därför vanligt, inte minst av praktiska skäl.

 

Varför behövs menskoppar i Nepal?

Sedan ett par år har det börjat anas ett ökat intresse för menskoppen som ett alternativt mensskydd i Nepal, inte minst utifrån användbarheten i avlägsna områden med mycket begränsad tillgång till alternativ. Ekonomiska och miljömässiga skäl lyfts också fram. Det skrivs om menskoppen i media och har lovprisats av bollywoodstjärnor på Youtube. Information har dock generellt svårt att nå ut till landsbygden där behovet kan vara än större än i städerna.

En menskopp är tillverkad av silikon och kan användas under 5-10 år, beroende på kvalitet och tillverkare. Menskoppen, som finns i olika storlekar, har inte visat sig ha någon ökad infektionsrisk, har få biverkningar och genererar inga sopor. Vanligen räcker det att man tar och ut och sköljer av den 2-3 gånger per dygn.

 

Studier om för- och nackdelar med menskoppar

2019 publicerades en stor litteraturstudie (1) men i övrigt finns förhållandevis få vetenskapliga artiklar skrivna om menskoppar. Vi valde att i samarbete mellan Karolinska Institutet och Kathmandu Medical College göra en egen mindre studie i ämnet, i ett område på landsbygden där problemen kring mensen till största delen är praktiska. Syftet var att se om det på ett relativt enkelt och billigt sätt går att förbättra skolflickors situation under mensen och att samtidigt öka kunskapsnivån.

 

Innan studiestart diskuterades ämnet ingående med byns manliga beslutsfattare, liksom med en grupp av kvinnor med tungt inflytande i byn. Efter att ha fått dessa båda gruppers godkännande och uppmuntran påbörjades studien. De svenskproducerade menskoppar som vi använder oss av sponsras av företaget MonthlyCup (www.menskopp.se) och av den svensk- tysk- engelska INGOn Foundation Human Nature (www.f-h-n.org), en vänorganisation till Sverige- Nepalföreningen. En annan svensk organisation som aktivt och framgångsrikt arbetar med menskoppar i Nepal är Care Mahila.

 

Studien omfattande trettio skolflickor från byn Thokarpa i Sindhupalchowk, etiskt tillstånd införskaffades liksom skriftligt medgivande från föräldrarna. Flickorna fick tillsammans med sin menskopp tre timmars utbildning och en nepalesisk manual i text och bild. Uppföljning skedde efter fyra månader genom gruppintervjuer genomförda av en nepalesisk läkarkollega.

Utbildning och informationsspridning har stor betydelse för projektet.

Studien publicerades 2021 (2) och kom även att refereras till i en betydande nepalesisk dagstidning. Resultaten var huvudsakligen positiva, vilka flickorna beskrev som: 1) inte missat en enda dag i skolan pga mensen 2) enkelt och praktiskt 3) ekonomiska och miljömässiga fördelar 4) lätt att tvätta, behövs inte så mycket vatten. Svårigheter och utmaningar bestod i 1) obehagligt till en början, viss inlärningstid 2) rädsla för att den ska fastna 3) familjemedlemmar (enstaka) oroat sig för oskuld och fruktbarhet.

 

Menskoppen har i det här området mottagits långt mer positivt än vi förväntat, inte minst av föräldrarna, och även männen har varit engagerade och motiverade till en bättre vardag för flickor och kvinnor. Även vuxna kvinnor i Thokarpa har provat och mer finns att läsa i bloggen www.sverigenepal.se/bygga-vardcentral. Vi planerar nästa uppföljning i Thokarpa i november.

 

Mer forskning behövs, men vår studie stödjer uppfattningen att menskoppen kan vara ett användbart alternativ i låg- och medelinkomstland och där det är ont om vatten. Vi kan också konstatera att det är viktigt med förberedelse, utbildning och stöd från kompisar och familj för bra resultat.

 

Styrkta av resultaten i den här studien har jag och studiens huvudförfattare dr Diksha Pokhrel, med stöd av FHN, valt att fortsätta att arbeta med information kring och introduktion av menskoppar. Vi inledde i våras ett samarbete med The Family Planning Association of Nepal (FPAN) i Palpa. FPAN, som finns representerat i 37 distrikt, är en statlig organisation och den största som arbetar med familjeplanering och sexuell och reproduktiv hälsa i Nepal. Ett samarbete med en riksomfattande organisation som FPAN har förutsättningar att på ett effektivt sätt kunna sprida information till flickor och kvinnor i avlägsna delar av landet och projektet är sanktionerat av FPANs huvudkontor i Kathmandu.

En kopp som förändrar mycket

Arbetet vi nu påbörjat avser att utbilda FPANs community- och healthworkers samt ungdomsgrupper, som i sin tur kommer att ansvara för utbildning och information till traktens flickor och kvinnor. Utbildning är fundamentet i det här arbetet. I samband med denna överlämnas menskoppar till intresserade. Vi planerar en uppföljning på plats i Palpa i november och enligt de preliminära uppgifter vi hittills fått har mottagandet varit positivt och efterfrågan redan stor. Förutom att fortsatt rikta sig till Palpas skolflickor, planerar FPAN att som nästa steg bidra med menskoppar till kvinnor som arbetar inom den lokala textilindustrin.

 

Hur kan jag bidra?

Sverige- Nepalföreningens visade intresse för detta arbete betyder mycket för fortsättningen. Vi köper våra menskoppar för 150 kr/st (sponsrat med halva priset av MonthlyCup). Finns intresse att bidra kan detta göras genom Swish till Sverige-Nepalföreningen 123 633 58 30 eller insättning på föreningens plusgiro 649 52 42–7. Märk bidraget med ”menskopp”.

 

Det är svårt att inse vidden av och betydelsen det har för flickor att inte behöva missa en fjärdedel av sin skolgång. Vikten av att vuxna kvinnor på ett anständigt vis kan arbeta och hantera sin vardag under mensen kan inte nog understrykas. Att bidra med en menskopp är att vara en del av att på sikt bygga upp och stärka kvinnors och flickors möjligheter och rättigheter i Nepal.

Referenser:
  1. Van Eijk et al. 2019: Menstrual cup use, leakage, acceptability, safety, and availability: a systematic review and meta-analysis. Lancet Publ. Health; 4(8):e376–93
  2. Pokhrel et al. 2021: Acceptability and feasibility of using vaginal menstrual cups among schoolgirls in rural Nepal: a qualitative pilot study, BMC Repr. Health vol.18, no.20

 

Text och foto: Malin Emgård

(Alla personer på bilderna har gett sitt medgivande till publicering)

====================================================================

Himalaya darrar ända ner till sina rötter och skakar av sig snötäcken på sina sluttningar. Plötsligt rämnar jorden och bildar skrämmande gap. På en enda ynka minut rasar ståtliga tempel samman, gudahus som byggts genom århundraden – kvar står en dammande stenhög. Moder Jord har visat sin otämjda styrka som människan inte rår över. Nepal gråter och blöder.

Det är svårt att förstå vidden och konsekvenserna av det som har hänt och som pågår just nu. Människor förlorar plötsligt sina nära och kära. Deras hem ligger i ruiner. De fasar för eventuella epidemier. När ska jorden lugna ner sig? Bit för bit tar vi in informationen som öppnar våra ögon och då kommer frågan: vad kan vi göra? Kan vi på något sätt hjälpa de som lider?

Sverige-Nepalföreningen har en Barnfond (Plusgiro 649 52 42 – 7) där man kan sätta in en gåva till de drabbade. Varje krona går oavkortat till Nepal. Skriv ”Jordbävning” på inbetalningen. Vill du att din gåva ska gå till ett specifikt projekt kan du skriva ”Bal Mandir” eller ”Maiti Nepal”. Hjälp behövs också för katastrofdrabbade ungdomar som inte längre omfattas av den hjälp som institutionerna får ta emot. Via Madhur Sharma har vi redan fått information om ungdomar som skadats allvarligt och som behöver bl.a medicinsk hjälp.

Ingen gåva är för liten – i Nepal kan den göra skillnad. Ett varmt tack på förhand!

Text: Vilma Minkkinen Brandt

Skakande upplevelser i  Nepal

Medlemmarna Ingrid och Helge Holm, nyss hemkomna från Nepal upplevde jordbävningen på plats. Läs artikel i Laholms Tidning om deras egen berättelse om upplevelserna under jordbävningen. Till artikeln i Laholms Tidning

Naturkatastrofen i Nepal

På förmiddag lördagen den 25 april 2015 kom de första rapporterna om den stora jordbävningen (7,7-7,9 på Richterskalan) i Nepal. Läs mer >>

För att komma till tidningen klicka på länken efter tidningens namn.

Kathmandu Post, (Engelsk text) Klicka på länken, öppnas i ny flik.

E-kantipur, (Nepalesisk text) Klicka här (länken öppnas i nytt fönster/flik)

Nepal National,  (Engelsk text)  Klicka här (länken öppnas i nytt fönster/flik)

Republica, (Engelsk text) Klicka här (länken öppnas i nytt fönster/flik)

The Himalayan Times, (Engelsk text) Klicka här (länken öppnas i nytt fönster/flik)