Skip to content

Årsträffen i Vårdnäs 2018

När vitsipporna slagit ut och humlorna börjat surra brukar det vara dags för föreningens årsträff.

Vårdnäs ger en fin inramning för tillställningen: vackert inbäddat i grönskan vid en glittrande insjö. Personalen tycks också ha öga för det sköna vilket märks både vid matbordet och dekorationerna i lokalerna.

Programmet erbjöd en hel del information av mycket varierande slag, men även utrymme för umgänge. I år var deltagarna på lördagens årsmöte tacknämligt aktiva: styrelsen fick många relevanta frågor och goda förslag. Styrelsens sammansättning blev oförändrad, likaså medlemsavgiften. Till vår glädje kunde vi också konstatera att den nedgående trenden i medlemsantal nu vänt då flera nya medlemmar anslutit sig.

I år fick vi också njuta av konst med stark nepalesisk anknytning då Kristina Malla ställde ut sina verk i möteslokalen. De skickligt gjorda teckningarna och tänkvärda installationerna fick ytterligare liv då konstnärinnan själv berättade om sina tankar bakom verken som gav anledning till eftertanke.

Anna Schulte, vår engagerade fadderombud för Maiti Nepal, berättade i sin presentation att hon nått hundrabarnsgränsen, dvs drygt 100 barn har nu svenska faddrar.

Kerstin Björlin redogjorde för föreningens projekt i Thokarpa där hälsocentralen nu sakteligen börjat ta form. Det är spännande att få följa utvecklingen hela vägen från de första ritningarna till färdigt bygge där sjukvård för lokalbefolkningen kan bedrivas. Läs bloggen om Thokarpa: http://www.sverigenepal.se/bygga-vardcentral/

Glansiga i ögonen blev vi lite till mans då Ingrid Holm berättade om de komplicerade turerna att få ett nepalesiskt fotbollslag till Gothia Cup. Lagledaren Chhakra hade vuxit upp på barnhemmet Bal Mandir i Kathmandu och varit Ingrids fadderpojke sedan barnsben. Nu kunde de träffas för första gången på svensk mark.

Ordförande Katak Malla och undertecknad redogjorde om situationen i dagens Nepal ur olika perspektiv med tyngdpunkten på fjolårets val.

 

 

Som traditionen påbjuder fick vi njuta av smakrik nepalesisk middag tillagad av vår egen kock, Prabesh med stab.

 

Nästa år kommer årsträffen sammanfalla med firandet av nepalesiskt nyår som infaller i mitten av april (13-14 april). Värt att notera i kalendern redan nu!

Text: Vilma M. Brandt

Foto: Johnny Leidegren, Vilma M. Brandt

Återuppbyggnaden i Nepal går långsamt men takten ökar med tiden.

Kathmandu Durbar square 2011

Kathmandu Durbar square nov 2017

Totalt skadades närmare fem miljoner byggnader i samband med jordbävningarna 2015 och av dem bedöms ungefär 600 000 vara helt förstörda. I november 2017 rapporteras endast 12 % vara färdiga av de över 400 000 förstörda byggnader som öronmärkts för återuppbyggnad. Även bland de kulturhistoriskt viktiga byggnaderna som tempel och palats i Kathmandudalen har återuppbyggnaden gått långsamt. Boudhanathstupan var en av de första som blivit färdigrestaurerad och återinvigd efter jordbävningen. Detta skedde dock nästan helt utan hjälp från staten utan med hjälp av volontärer och medel som munkarna samlat in. Bland övriga kulturhistoriska byggnader pågår fortfarande återuppbyggnaden i relativt långsam takt som vi kan se på bilderna som Johnny Leidegren tagit 2011 respektive 2017
Patan Durbar square 2011

Patan Durbar square nov 2017

Redan i oktober 2015 lanserades ett program för återuppbyggandet av privata hem. Den finansiering som ingick i programmet hade ett antal begränsningar, bland annat att man var tvungen att äga sin mark för att kunna få bidrag till återuppbyggnad. Alla byggnader som återuppbyggs inom ramen för programmet måste också byggas mer jordbävningssäkra, men det är svårt att kontrollera att alla verkligen lever upp till de nya kraven, speciellt i de mest avlägsna områdena.

De som fått återuppbyggnadsbidrag beviljat får detta i tre steg. I samband med att man skriver under återuppbyggnadskontraktet kan man få Rs 50 000 (cirka 5 000 kr). När grunden är färdig kan man få ytterligare Rs 150 000 (cirka 15 000 kr) och när man färdigställt byggnaden kan man få ytterligare Rs 100 000 (cirka 10 000 kronor). Enligt en rapport från Nepali Times i juni 2016 hade bara små delar av regeringens bistånd då delats ut. Så långt hade cirka 1 000 personer nåtts av någon form av bistånd från National Reconstruction Authority – NRA. Nya siffror från juni 2017 visade att knappt 5 % av förstörda byggnader nu blivit återuppbyggda och att det framför allt var skolor och sjukhusinrättningar som man satsat på.

Det finns många anledningar till att återuppbyggnaden har dröjt. En del kan förklaras av att det finns för få ingenjörer som hjälper till ute på landsbygden, kanske beroende på att de får mer betalt i Kathmandudalen och därför är mindre intresserade av att åka ut till de avlägsna byarna. Både den politiska processen och arbetet med att ta fram nya byggnormer för återuppbyggandet har också gått långsamt, men nu verkar alltmer att komma igång.

Organisationen Build Up Nepal som leds av Björn Söderberg har bidragit till återuppbyggandet i ett femtiotal byar i de mest drabbade provinserna. Den teknik de framför allt förespråkar med jordtegelstenar (earth bricks) armerade med järnrör är även den vi använder vid bygget av hälsocentralen i Thokarpa. Man hämtar då större delen av byggnadsmaterialet från den lokala jorden och skaffar i stort sett bara cement och armeringsjärn utifrån.

Exempel på hus byggda med jordtegelstenar.

Vad har Sverige Nepalföreningen bidragit med

I samband med jordbävningen kom det in många bidrag till akut hjälp och återuppbyggnad. Förutom att kunna hjälpa ungdomar med svenska faddrar som blev bostadslösa har föreningen också bidragit till att bygga upp en skola i Alampu för Thamifolket. Denna blev klar redan förra hösten och representanter från Sverige Nepalföreningen var med vid invigningen. Ni kan läsa mer om detta under rubriken Hjälpverksamhet/Thamiskolan.

Invigningsceremonin vid Thamiskolan hösten 2016

Thokarpa

I vårt andra hjälpprojekt, hälsocentralen i Thokarpa samarbetar vi med Build Up Nepal. Ni som följt projektet vet att det varit en lång process för att få fram alla tillstånd som behövdes. Dessutom drabbades ju Nepal i år av en ovanligt kraftig monsun under sommaren som förstörde vägarna och orsakade ytterligare förseningar. Redan 2016 köpte vi ju in en jordtegelstensmaskin till projektet som i början användes till att få fram material för väggarna i det nya media- och utbildningshuset som invigdes i våras och används flitigt sedan dess.

Tekniken med jordtegelstenar har spritt sig i byn efter detta. Många hjälpte till att göra tegelstenarna för media-och utbildningshuset samt till hälsocentralen och lärde sig samtidigt den nya tekniken. Nu har en kristen organisation, Caritas, köpt in ytterligare tre likadana maskiner som används till återuppbyggnad och kommit igång med byggen av privata hus även för den fattigaste delen av befolkningen. Totalt har man tecknat kontrakt på mer än hundra hus som nu växer upp runt om i byn och många fler lär tillkomma. Detta är verkligen ett bevis på att det vi hoppas kunna bidra med, hjälp till självhjälp, kan fungera i denna del av världen.

Jordtegelmaskin

Torkning av jordtegel

Hälsocentralen i Thokarpa

Under Hjälpverksamhet/Thokarpa Health Post kan ni läsa mer om hur projektet framskrider. Vi har fått med nya samarbetspartners i projektet i form av en tysk-engelsk organisation - Foundation Human Nature (FHN) - som skall hjälpa till med kostnaderna för utbildning av lokal sjukvårdspersonal. Vår samarbetsman i Thokarpa, Netra Kharki, blev i lokalvalet i våras utsedd till VDC chairman (ungefär kommunfullmäktiges ordförande) och har fått offentliga medel för att finansiera ytterligare påbyggnader till den tänkta hälsocentralen. Detta har medfört att projektet har vuxit från en envånings- till att kunna byggas ut till en tvåvåningsbyggnad. Just nu pågår arbetet med att färdigställa den ombearbetade grunden. Sverige Nepalföreningens bidrag till projektet är dock fortfarande maximerat till de trehundratusen kronor som det ursprungliga projektet var planerat till. Det återstår fortfarande att samla in cirka en fjärdedel av denna summa tills hela projektet är färdigställt om ett år. Vi tar tacksamt emot alla bidrag till detta projekt som utvecklat sig till att ge Thokarpa ett mycket betydande bidrag till återuppbyggandet och kanske kan tjäna som en modell för andra återuppbyggnadsprojekt i regionen.

 

 

 

Bidrag till Thokarpa

Ni kan antingen swisha era bidrag direkt till 1236335830  eller sätta in pengar på föreningens plusgirokonto 649 52 42-7. Eftersom detta konto är gemensamt för flera projekt bör ni märka bidraget med Thokarpa samt avsändare.

Text: Torbjörn Tingdal, dec 2017

 

Medlem i föreningen - varför?

Några anledningar; Varför är det viktigt att vara medlem i föreningen?

Nepal med i Gothia Cup!

Äntligen är de här, Tusal’s Youth Club, det nepalesiska ungdomslaget! För första gången har Nepal fått möjlighet att delta i Gothia Cup, världens största och mest internationella fotbollsturnering för ungdomar. Den stolte lagledaren heter Chakra Tamang, uppvuxen på barnhemmet Bal Mandir i Kathmandu. Chakras svenska fadder Ingrid Holm har lagt ner enormt mycket arbete för att få hit laget, och i lördags kunde hon åka till Landvetter för att möta laget.

I dag (måndag) spelade laget sin första match och vann med 1-0 – en lovande start.

Lycka till med även de återstående matcherna!

Länk till Gothia Cups hemsida http://www.gothiacup.se 

Den svenska länken i Tusal Youth Club. Läs artikel om Ingrid Holm och Tusal Youth Club på Gothia Cups hemsida https://www.gothiacup.se/sv/2017/07/den-svenska-lanken-i-tusal-youth-club/  

Finns det ett samband mellan jordbävning i Nepal och Gothia Cup? Läs och begrunda. http://www.expressen.se/gt/sport/raddades-fran-jordbavning-nastan-sa-jag-grater-/

 

Sverige-Nepalföreningen

höll vårträff och årsmöte på Vårdnäs den 13-14 maj 2017

Nepalträff med årsmöte i Vårdnäs

 

Den nepalesiska nationalhymnen fick hård konkurrens av vårystra flyttfåglars glädjesång då den blåvitröda flaggan hissades i topp. Drygt trettio entusiaster hade samlats för att umgås i Nepals tecken under en majweekend. Bland deltagarna hade vi adoptivfamiljer med sina vuxna barn, frekventa Nepalresenärer, faddrar till barn i Nepal, nepaleser bosatta i Sverige och åtminstone två nepaleser bosatta i Nepal, Lila Nath Sapkota med son.

Årsmötet flöt utan större komplikationer: styrelsen fick godkänt för sitt arbete (ansvarsfrihet) och lovade att fortsätta i samma anda och oförändrad sammansättning som under föregående verksamhetsår. Ett längre uppehåll gjordes dock vid en punkt i dagordningen nämligen övriga frågor. Anna Schulte hade deltagit i Maiti Nepals 25 års jubileum i Kathmandu och lämnade över ett par plaketter som föreningen fått som tack för stödet till Maiti Nepal i deras arbete mot trafficking.

Helgen erbjöd rikligt med tillfällen att utöka sina kunskaper om Nepal generellt samt om föreningens hjälpinsatser i landet. Malin Emgård hade glädjande besked om byggandet av en hälsocentral i bergsbyn Thokarpa: äntligen var alla tillstånden från myndigheterna klara och bygget kunde påbörjas.

Undertecknad redogjorde för det andra större projektet efter jordbävningen, skolbygget i Thamibyn Alamphu, där invigningen av de nya lokalerna skedde i höstas.

På kvällen dukades ett långbord upp för den traditionella nepalmiddagen som avnjöts under gemytliga former. Livliga samtal uppstod då deltagarna utbytte Nepalerfarenheter med varandra.

På avslutningsdagen hann vi göra en Himalayavandring på svindlande höjder under ledning av Kerstin Björlin som delade med sig av sina erfarenheter i ord och bild. Anna Schulte berättade om Maiti Nepals 25 års jubileum som firades med statsminister Mr Dahal som hedersgäst.

Katak Malla bevandrade oss i den nuvarande politiska situationen i landet, och därefter upplyste Marie Schön oss om vad andra svenska organisationer bedriver för hjälpverksamhet i Nepal. Sista ordet fick vår nepalesiske gäst, Lila Nath Sapkota, som gjort en lång klassresa från föräldralös barnhemspojke till lärare på en elitskola för barn från välbärgade familjer.

Den blåvitröda flaggan halades ner och det blev dags att ta adjö av varandra och lämna Vårdnäs kvar inbäddat i sin vårfagra grönska.

Text: Vilma M. Brandt

Foto: Johnny Leidegren

____________________________________________________________________________

 Blockaden längs gränsen avslutad

Publicerad 20160215

Den 23 januari röstade Nepals parlament igenom tre förändringar av den nya konstitutionen för att tillmötesgå några av kraven från dem som startat blockaden. Svaret blev att förändringarna inte var tillräckliga men det blev ändå något lättare att få tag i vissa varor som stoppats av blockaden.

Den femte februari öppnades gränsen på nytt nära Birgunj och under de första 3 dagarna passerade närmare 800 lastbilar den nyöppnade gränspassagen. Enligt indiska media var det lokala handlare på bägge sidor om gränsen som brände ner de tält som satts upp av Madhesi-aktivisterna och därefter blev de få kvarvarande aktivisterna bortjagade så att lastbilarna kunde börja passera gränsen igen efter nästan fem månaders blockad.

Några dagar senare förklarade Madhesigruppens ledare att blockaden officiellt avslutats och att de i stället skall fortsätta förhandla sig till bättre villkor. Därefter har man meddelat alla även andra gränspassager mellan Indien och Nepal har öppnats.

De fattiga är som vanligt de som drabbats värst av blockaden. En beräkning som gjorts av Nepals Central Bank hävdar att 800.000 människor har drivits tillbaka i extrem fattigdom av blockaden. Det är många lågutbildade som arbetar med turism och byggen som blivit av med sina arbeten. Blockaden har visat sig medföra värre konsekvenser än jordbävningen hävdar bankens VD Trilochan Pangeni.

 

Nepal efter jordbävningen – en sammanfattning av de senaste månadernas händelser

Text, Torbjörn Tingdal

Jordbävningen i Nepal den 25 april, som uppmättes till 7,8 på Richterskalan, drabbade 8 miljoner människor varav 3,9 miljoner var barn. Jordbävningen utlöste i sin tur stora laviner och jordskred, samt starka efterskalv som tillsammans tog över 9 000 liv och skadade 20 000 personer. 39 av Nepals 75 distrikt drabbades mycket hårt - 600 000 hus raserades och ytterligare 280 000 hus fick omfattande skador. Sjukhus, vårdcentraler, vägar och broar förstördes. 5 000 skolor kollapsade och lämnade en miljon barn utan möjlighet till vidare skolgång.

En omfattande internationell katastrofinsats har bistått människor i nöd med mat, tält och sjukvård.  Även om det gjorts stora framsteg för att möta människors akuta behov är allting fortfarande väldigt provisoriskt. Skolor behöver återuppbyggas, människor måste återskapa sitt levebröd, familjer behöver jordbävningssäkra hem och skydd under vinterhalvåret.

Läs mer om läget  http://www.sverigenepal.se/berattelser-fran-nepal/

Bilder från årets Tiharfirande i Nepal.

För fotona tackar vi familjen Björlin.